Tagged: Tobaksmonopolet; Kavalahuset

När tobaksröken vilar över orden

Nu börjar mina veckor i Kavalahuset gå mot sitt slut. Det har varit fantastiskt att skriva i detta vackra och rofyllda hus. Men hur kunde den här långa tiden gå så fort? Jag ville skriva fler ord, simma än mer och äta fler druvor medan jag ser ut över horisonten.

Allt hänger samman, det skriver jag ständigt om. Och vad ska jag då säga om den tobaksrök som vilat över denna vistelse?

Jag kom hit till Grekland, med en berättelse i datorn som handlar  om när jag arbetade på Tobaksmonopolet i Härnösand en sommar. Samma Tobaksmonopol, som min mamma ofta pratade om, där hon långt tidigare varit lycklig arbeterska under många år. Och så kom jag då hit till den här stipendiebostaden i Grekland och upptäckte något jag inte hade haft en aning om, nämligen att detta grekiska hus 1936 byggdes av just Svenska Tobaksmonopolet som bostad åt dess disponent och tjänstemän.

En av kvällarna läste jag ett utdrag ur det jag nu skriver för de andra gästerna i huset och dagen efter var vi till Tobaksmuseet i Kavalla, då blev alltsammans än mer påtagligt. Hur kunde det komma sig att jag skulle komma just till detta hus när jag skriver om Tobaksmonopolet? Tobaksmonopolet vad vill du mig?

”Nä nu är det för mycket”, skulle mamma ha sagt. ”Tänk på att efter solsken kommer regn! Fast egentligen är det ju inte mer än rätt”, skulle hon också ha sagt. ”Men disponenten! Bor du i disponentens bostad! Det här måste jag ralla för Gun och Ingeborg! Men dom kommer inte att tro mig! Kan du skriva ned vad det var det hette där du bor? Och bor du där alldeles gratis? I disponentens bostad! Nä sanna mina ord det kunde man väl aldrig tro när man stod där vid maskinen att du skulle bo i disponentens hus!Nää mamma, det kunde inte jag heller tro.