2013-07-16-10-13-58_resized.jpg

Kanske handlar det mesta om att våga ge sig ut på krokiga, gropiga landsvägar där mörk granskog sluter sig tätt intill och man undrar vart man egentligen är på väg? Att plötsligt hamna i det oväntat vackra, ställa ifrån sig cykeln och bara andas. En sådan cykeltur var jag ute på den här sommaren.

Och så här efteråt vet jag inte ens var jag tog kortet. Men ögonblicket finns kvar.

Annonser

5 comments

  1. Ninna

    Oerhört vacker bild! Och namnet – tja varför inte! Det blir ofta både härligt och roligt när universum griper in lite. 😀

Lämna gärna en kommentar här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s