Hänryckning?

Hänryckningens tid, själv är jag mest trött. Och trött på att vara trött. Jag pendlar mellan att vara solvarm och syrénlycklig och att vara tung och ledsen. Sådär som livet är. Jag önskar mig att bli en sådan där rosenkindat lycklig människa som ligger i grässlänten med den prydliga kaffekorgen bredvid. Och så glömmer jag bort att jag mött verkligheten bakom många rosenkindades yttre bild. I morse påminde jag mig åter om vad vi skriver i Drunkna inte i dina känslor. Känn vad du känner Doris, sa jag till mig själv. Och påpekade med särskilt eftertryck : att känna är inte samma sak som att älta och prata! Försök inte att behärska känslan och underkänn den inte! Det är som om jag behöver ha en mental klisterlapp framför ögonen just nu. I eftermiddag ska jag plocka fram min blå, nötta dagbok för att försöka koppla ihop känsla och logik.

Aftonbladet m fl tipsade om Till mamma på mors dag i lördags. Och i en studio på Söder spelar de just nu in Drunkna inte i dina känslor som ljudbok.

Aftonbladet den 26maj 2012

Annonser

9 comments

  1. Monica

    Jag själv kom på varför jag är så trött varje vår, och ledsen och trött på mig själv som blir så deppig. Det är ju inte konstigt alls. Vi blir översköljda av allt just nu. Det är grönt i olika nyanser, massor av blommor vi ser och känner dofter av, djur – såväl små som stora som både syns och låter – överallt, hela dygnet. Och det är ljust. När det inte går att stänga av i vanliga fall, hur svårt är det inte nu när det inte ens blir mörkt. Och jag älskar det och allt är så intensivt och jag vill bara sitta mitt i och känna. Men jag orkar ju inte.
    Nej, konstigt, eller hur. Det är ju som att vara mitt i ett dataspel hela tiden! Inte konstigt att man blir trött.

    Jag har fått så mycket insikter efter eran bok. Jag läser i den hela tiden. Läser om sidor, rader, kapitel. Bläddrar i den. Refererar till den och rekommenderar den. Men jag lånar inte ut min egen. Den måste jag ha. Fullklottrad redan.

    Än så länge har jag inte behövt sjukskriva mig den här våren. Jag gråter och jag är trött, men det har gått. Jag har accepterat lite och förstått lite och det går lite bättre än brukligt.
    (Fast man ska ju aldrig säga aldrig, det går ju fort när det går neråt.)
    Jag säger än så länge.

    Tack!
    Hälsar
    Monica

    • Doris

      Tack själv Monica! Du har så rätt – det är ju otroligt många och intensiva intryck nu. Kul att du har nytta av boken!
      Doris

  2. PG Lundberg

    Ja, jävlar, att du och din kompis kunde skriva en bok om mig och mina känslor. Det tackar jag för. Min egen starkskörhet har äntligen lett mig rätt och idag ser jag tillgången, inte felet. Jag försökte ta vägen via alkoholen för att lösa problemet med min överkänslighet. Det var ingen bra väg, den höll på att kosta mig livet. Men jag hade tur och hittade ett stickspår, som ledde fram till en annan lösning. Idag arbetar jag själv med människor, lämnat karriärstegen och njuter av livet, av att timjan doftar så mycket och av att koltrasten aldrig ger upp.
    Vore kul att lyssna på er vid en föreläsning eller så. Finns något inplanerat?
    Än en gång, stort tack för er eminenta – och kloka! – bok.
    PG

  3. Doris

    Att timjan doftar så mycket och koltrasten aldrig ger upp – så fint! Härligt att du funnit din väg och strongt att du kunde ge dig av från den där vägen med alkoholen. Maggan och jag ska prata om boken på bokmässan i Göteborg. Vi har ett seminarium lördag 29/9 men ska även vara i montrar och prata om den. Jag kommer också att berätta om boken i Bromma kyrka den 20/9
    Doris

  4. Emma

    Vilken terapiform rekommenderar ni för en HSP? Jag tror även jag skulle behöva öva på Non violent communication. Så ofta som jag känner andras känslor starkt och blir obalanserad av det.

  5. Doris

    Vi har tyvärr ingen speciell terapiform som vi kan rekommendera. Ofta handlar det ju också om att det ska funka med just den personen/terapeuten. Det kan vara mycket individuellt. Men generellt sett är det bra att kolla att personen har en riktig utbildning och gärna en del erfarenhet. Det finns tyvärr många som kallar sig terapeuter som inte alltid vet vad de håller på med.

    • PG Lundberg

      Hej,
      jag själv kom i kontakt med psykosyntes, (provat andra former också) och den passade mig. Bland annat pratar man om delpersonligheter och där kunde jag känna igen mig direkt; känslorna gjorde mig till olika personer sas. Det ledde till att jag utbildade mig själv, utan tanke på att bli terapeut utan bara för att lära känna mig själv. Men eftersom livet tar sina egna vägar, jobbar jag idag som psykosyntesterapeut och kan hjälpa andra. belöning, kallar jag detta.
      Så du skulle kunna testa en psykosyntesterapeut, de har förståelse för den här sortens ”problematik”.

Lämna gärna en kommentar här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s