Dagen idag

Fönsterrutorna var vackert vinterfrostiga i morse. Solen fyllde mitt sovrum med ljus, med värme. Och jag har sovit! Vilken lycka. När jag böjer mig för att hämta en penna som ramlat ned på golvet, ser jag ett papper som kilat sig fast mellan hyllan och väggen, känner igen orden jag för ett par år sedan skrev i Grekland. Min vän Lars som jag då bodde hos är död. Världen förändrar sig ständigt. Kastar sig mellan lycka och sorg, kärlek och rädsla, girighet och tillitens generositet. Orden jag skrev är lika sanna idag som då. Kanske är det dags för dem att komma fram från det undangömda stället bakom min bokhylla.

Den lede fi 
Finanskris. Finansoro som äter sig in i vardagen,
i människan.
Här uppe i bergen plockar jag vilda fikon.
Många av dem har spruckit och är oätliga.
Likt den omättliga girigheten.
Annonser

2 comments

Lämna gärna en kommentar här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s