Alla orden…

Jag arbetar på café idag. Runt omkring sitter andra människor med sina datorer och mobiler. Jag tycker om de lågmälda samtalen och att ha många okända arbetskamrater som jag antagligen inte kommer att byta ett enda ord med, men som ändå finns där. På mitt eget bord finns idag ingen dator, men i stället en sliten, svart anteckningsbok med röd rygg. Några ark är bortrivna och på ryggen har jag någon gång för många år sedan skrivit “Sköldarnas väg”. Vad har jag förut använt den till? Jag minns inte. Men nu ska den fyllas av nya bokstäver. Vildsinta väller de fram över sidorna.

En kommentar

  1. carina

    Åh vad jag saknar att sitta så som du berättar, på ett café. Vara med, inte vara med men vara där ändå. Jag har gett upp det här, det är för bullrigt, för mycket försäljare och sen allt patrask som ska flörta och prata för att de vill känna en utlänning. Och det funkar inte med laptop heller om det skulle behövas, försämrade livsförhållanden skapar tyvärr stölder. Jag går inte ens ut med kameran nu så här inpå julen när fler än vanligt känner desperation.
    När jag så småningom finns i Stockholm igen, då får du visa mig var alla platser finns som jag inte känner till 🙂

Lämna ett svar till carina Avbryt svar