Vanvårdad

Vid ett tillfälle när jag var med i radioprogrammet Studio 1 och pratade om Skammens boning, fick jag under intervjun frågan om jag önskade att jag blivit omhändertagen av samhället i stället för att bo kvar hemma. Jag svarade nej. Det fanns mycket som inte var bra i mitt hem men det fanns också mycket som var gott. Efteråt blev jag uppringd av en man som sa att jag skulle vara mycket, mycket glad att jag inte blivit omhändertagen. Att han visste vad han talade om. Så berättade han om det ofattbara han själv varit med om. Det berörde mig djupt det där samtalet. Att de barn som blivit så illa gjorda än en gång for illa. Det har jag tänkt på nu när cermonin för de vanvårdade barnen varit. Den kan inte ursäkta det som varit men den är åtminstone att erkännande av att det skett.

Vanvårdad är ett stark ord. Starkast för den som upplevt det inpå bara skinnet. Vanvårdad heter ett manus jag skrev i tonåren. Ett manus jag aldrig vågade skriva klart.

Igår såg jag den fasansfulla norska filmen Flykten från Bastöya om andra omhändertagna, vanvårdade barn i början av 1900-talet.

Överallt händer dat också idag. Överallt finns de vanvårdade barnen. Frågan är om vi blundar eller ser. Om vi stoppar handen i fickan eller agerar.

Annonser

Lämna gärna en kommentar här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s