”En hoppets förmedlare”

Jag är hemkommen från Västernorrland och den resan väckte förstås än fler minnen än de som snodde runt i mitt huvud innan jag reste. Men mest av allt tänker jag på hur roligt det är att möta läsare. Trots att jag får så mycken respons på vad jag skriver blir jag ändå lika glatt överraskad varje gång. (Det finns fördelar med att vara mycket barnslig fastän man är 59 år) Vi pratade om mycket i Matfors, mammor och döttrar, att tappa bort det som är viktigast i livet, mobbing som följer i generationer, de höga inre och yttre kraven på unga flickor idag, äldre människor som inte får uppleva att de har en betydelse och ett värde. Och så allt det där som kommer efteråt vid kaffeborden. Tack alla ni som delar med er!

Och plötsligt fann jag mig också stå och berätta om fackboken som kommer i vår. Det hade jag ju inte tänkt mig…

Här nedan finns en rapport från besöket. En hoppets förmedlare kallar Sundsvalls tidning mig, det är en rubrik som gör mig glad.

http://st.nu/kultur/1.3854808-en-hoppets-formedlare

 

En kommentar

  1. Doris

    Tack! Ja det är roligt med den nya boken, på onsdag läser vi nästan färdigt manus som snart ska in till förlaget. Jag hade ju inte tänkt skriva fler fackböcker, men den här känns extra viktig

Lämna gärna en kommentar här!