Och jag minns, vad jag minns…

Tidig måndag morgon reser jag till Matfors. Det ligger bara några mil från min gamla hemstad Härnösand och ändå har jag aldrig varit där. Nu ska jag till biblioteket för att prata om min senaste bok och till en skola för att prata med skrivintresserade ungdomar. Det väcker minnen av när jag själv var ung och skrivandet var en så viktig livlina. Dagboksskrivandet, novellerna, dikterna och den där arga boken om skolan.

Jag ska bo i Sundsvall som är närmaste stad. Storstaden där jag som barn hälsade på moster Svea och morbror Gunnar och dit vi åkte för att handla lösgodis och bada bubbelpool när mina egna barn var små. Sånt som inte fanns i Härnösand där vi bodde då. Sundsvall är också staden där jag ibland hade handledning när jag gick min gestaltterapeututbildning. Och nu har jag just upptäckt att jag är inkvarterad på hotellet där jag efter en intensiv handledningsdag dansade och hade så vanvettigt roligt. En resa med minnen som hakar i varandra. Så där som livet gör.

Annonser

Lämna gärna en kommentar här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s