Vi går ut och in i varandras liv

Solen sken i Kramfors. Det var härligt att möta alla människor på Kramfors bibliotek. Möten med de som i studiecirklar läst mina böcker, möten med de som berättade om egna erfarenheter, möten med de jag en gång arbetat med, de jag en gång känt. Så många känslor och tankar det väcker. Och än en gång tänker jag på det min nya bok också handlar om – att våra öden är sammanvävda. Vi går in och ut i varandras liv och det spelar roll vad vi gör och inte gör med oss själva och med våra medmänniskor.

Jag vandrade mellan gravar, tände ljus vid dem och vid minnesstenen för Ådalen 31, den som står alldeles ovanför mina morföräldrars och moster Marys grav. Och jag hann förbi Babelsberg där mormor kanske talade om arbetarna och nykterheten. Så mycket fanns att se denna korta tid. Intrycken springer förbi i mitt huvud. Just nu är som starkast den fantastiskt vackra Torsåkers kyrka och häxberget en bit bortanför. Båda är platser som spelade en viktig roll när alla dessa människor avrättades. Maktens språk som talade, som tvingade människor att vittna falskt mot de utsatta. Den gamla tidens häxjakter – hur ser de ut idag? Vilka drabbas?

Att minnas vår historia – den personliga och den samhälleliga. Att lära av den.

Skylt för Stigen till Häxberget Stenen på Häxberget

Annonser

Lämna gärna en kommentar här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s