”Många bäckar små gör en stor å”

Så sa min mamma och jag gömde och sparade lydigt varenda liten tioöring. (Ja för det här är länge sedan) Jag tror jag var elva år när jag började spara till en röd fladdermusfåtölj. När jag äntligen fick ihop tillräckligt mycket pengar till den där fladdermusfåtöljen, hade de hunnit bli omoderna och fanns inte längre att köpa i Härnösand.

Nu när jag kommit hem och är åter i jobb igen minns jag min gröna, vältummade sparbanksbok där jag även sparade till en fjällresa. I flickböckerna åkte alltid hela familjen till fjälls. Där var snön nyfallen, papporna var nyktra och mammorna var lyckliga. Fjällresan fick jag aldrig ihop tillräckligt med pengar till, ändå lever den sitt eget liv en gång om året när jag åker längdskidor. Jag tänker som så ofta annars på hur det en gång var och hur det nu är. Och ibland hinner en sorg ifatt, jagar som en skugga i skidspåret bakom mig.

Annonser

Lämna gärna en kommentar här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s